miniwe

I lördags var det gammelfarmor besök igen och himmel vad Theodore var vaken och glad! :O) Speciellt charmig var han när han satt i sin mormors knä bredvid sin gammelfarmor. Gammelfarmor pratade och busade med honom och han var så glad. Sen titta hon bort för att prata med någon av oss och han sökte hennes kontakt och viftade och log med hela ansiktet. När han inte fick något gensvar förvrängdes hans söta ansikte till ledset. Då sa vi till henne att han försökte prata med henne och när hon då vände sig mot honom igen och pratade med honom slängde han iväg ett jätteleende igen, vet inte vem av oss alla som log mest. Varma i hela hjärtat var vi alla i alla fall :O) 

Sen åkte jag, Theodore och hundarna med mamma och pappa hem, jag hjälpte dem att bära lite ved.. Magn us var i väg i lite ärenden men kom ut för att hämta oss. Som tack för hjälpen fick vi middag och fika :O) Jessica kom ut när hon slutat jobba också :O) Mysfamilj <3

Trots att Theodore snart är två månader händer det fortfarande att jag tittar ner på honom och knappt kan förstå att han är min, att jag är mamma. Det är helt fantastiskt knasigt, konstigt självklart. Hur kunde vi lyckas få något så perfekt och fulländat? Hur mycket kan man älska en 6kilos klump? :O) Växer känslorna i takt med hans viktkurva vet jag inte vart detta ska sluta ;O)

Det är helt fantastiskt nu när han börjar vara med mer och pratar, busar, låter, tittar och leker. Så roligt att sjunga och läsa sagor för honom och se att han tycker det är roligt. Att stå och fåna sig framför honom och se hur han lyser upp i världens leende.. Kärlek :O)

På tal om viktkurva var vi på bvc idag för hans två månaders koll idag och då är det en läkarkontroll. Hon lyssnade på hjärta, kollade ögon, klämde och kände överallt. Han fick klart godkänt med beröm då han var så glad och söt. Han låg och log och tjöta på bordet och tyckte mycket om mobilen med färgglada djur som hängde ovan. Han vägdes och mättes också. Bara vuxit en centimeter på två och en halv vecka, så nu 58centimeter lång. Vikten fortsätter han öka lavinartat och nu väger han 6165gram, förra besöket 5,5kilo :O)

Det blev en sväng till Bäckebol och vi fick bytt lampan så nu lyser det så fint inne i Theodore's rum :O) Hittade lite annat också, bland annat en riktig tvättkorg, en korg att ha blöjorna i samt tre mindre matchande till annat smått, en kudde, fler tvättlappar, leksaker till babysittern... Till mig blev det ett block och häftklamrar.. :O) 

Ja igår blev dopet inbokat i Kareby Kyrka. Nu får vi bara hoppas att vi fortsätter vara enda barnet då, hon i expeditionen skulle göra vad hon kunde (pappa känner henne) :O) Dopet blir den 2 oktober så var snarare än jag tänkt, men ju tidigare vi kunde ta  det desto större chans att vi blir ensamma. Men blev lite stressigt i mitt huvud.

Hade ju tänkt göra inbjudningskorten själv, men det fick bli beställda istället. Tar alldeles för lång tid att sitta och pyssla ihop så många kort och jag har inte ens köpt materialen än. Men lite egen tillverkning blev det då vi utformat dem själva och till och med gjort ett litet "monogram" på framsidan med Theodore. Hoppas de blir så fina som de såg ut på datorn :O)

Jag blev så till mig igår att jag glömde av att fråga om församlingshemmet i Kareby var ledigt så fick ringa idag igen. Dessvärre inte. Så ringde till Hålta istället. Ligger så fint och är i närheten (på väg hem för oss till och med). Det är ett barnkalas preliminär bokat i lilla salen, men den snälla kvinnan på Håltas expedition ringde upp och frågade dem om det var ok att vi var i stora salen och delade kök. Om de nu väljer att ha sitt kalas där. Det gick bra så lokal är fixat också. Det var ju de tre stora sakerna som var bråttom med; kyrka, lokal och inbjudningskort.

Nu till nästa steg som är 1)mat 2)kläder 3)dekoration. 

Tittat lite efter något fint till Theodore att ha efter dopklänningen.. Vill ju ha något mer inom finklädeskategorin. Inte hittat något nu när jag surfat runt lite. Får nog ta liten sväng i lite butiker också om jag vågar :O)

Idag var även en kille från Anticimex här och besiktigade för våran försäkring på huset. Det gick bra, han var nöjd :O) 

Idag var det så dax för bvc igen. Jisses vad Theodore går upp i vikt!! Han väger nu 4685gram (den 28/7 vägde han 3900gram) och är 53,5cm lång. BVC-sköterskan kollade även hans reflexer som fortsatt var bra samt konstaterade att det var svamp som gör att amningen gör så ont. Så nu har jag en salva till mig och en blandning av vatten och bikarbonat till Theodore. Hoppas det verkar fort :O) 

Jessica kom och höll mig sällskap på eftermiddagen idag och var således med på bvc-besöket. Skönt med ett par extra händer. Sen var vi till Maxi för att hämta ut ett paket (refiller till blöjhinken, äntligen) samt apoteket där inne för att köpa min salva. Passade på att handla lite grann också. Sen tog vi en sväng till Lekia i Kungälv. Inte varit där tidigare och tycker väl inte att det var någon höjdare. Kändes stökig och hade inget speciellt, inte bland babygrejerna i alla fall.

Idag var första dagen som Magnus jobbade igen, på Theodore's två veckors dag. Lite spännnde att vara helt ensam, även om Magnus ibland varit borta några timmar under förra veckan när han var och handlade för balkongen.

Theodore visade idag en ny sida, den lite mer gnälliga. Han har varit mer vaken idag, men också vägrat sova själv. Varken spjällsängen, vagnen eller soffan har varit ok utan han har velat vara uppe i min famn hela tiden. Inte fått gjort så mycket med andra ord. Gått och småpillat lite innan han kommit på att jag lagt ner honom igen :O) Ska väl inte klaga då han tidigare varit så trött men... ;O)

Nu försökte Magnus lägga ner honom igen så nu är det full fart igen så får väl se om han vill ha mat nu också, även om det är 40 minuter innan klockan säger till.. :O)

Ja igår kväll klockan åtta tog vi en liten tur till Drottning Silvias barnsjukhus på Östra. Theodore har ju hela tiden varit en väldigt lugn baby, sover hela tiden och enda gångerna han skriker är när vi byter blöja eller precis innan amning, som vi alltid måste väcka honom för. Och då genom att byta blöja, annars vaknar han inte. Han är lite gul i ansikte och ögon och när vi var på bvc i tisdags sa distriktssköterskan att det troligen inte skulle bli något värre men att vi skulle vara observanta på om han blev slöare. Eftersom han gått upp bra i vikt tyckte hon inte att vi längre behövde väcka honom på nätterna för mat om han inte själv ville. Sedan då har han vaknat en eller två gånger per natt för mat.

 

Några timmar senare, första bilden på Theodore <3

 

Lilla grodan uppe på bb avdelningen

Ja vilken vecka. Så mycket har ju hänt :O) Får försöka göra en liten sammanfattning helt enkelt :O)

Måndagen började med hunger och törst ;O) Hade ju inte fått äta sen klockan 21 kvällen innan och ingen vätska från midnatt. Vi åkte och lämnade hundarna hos mina föräldrar, Ella har varit där hela veckan och Skorpan har bott hos Jessica och Kalle. Sen de 12 milen ner till Varbergs Sjuhus. Väl där fick vi komma in på ett rum och jag fick återigen duscha och byta om till finfina kläder. Fick en kanyl i handen och dropp påkopplat. En stund senare lades det även en urinkateter, mysigt ;O) Sen blev det lite väntan, men inte så farligt. Var där klockan 8,30 på morgonen och cirka 10,45 körs jag in till operationssalen.
Där inne sitter de två operationsläkarna ombytta och klara och narkosläkaren pressenterar sig och förklarar hur spinalen går till och känns. Nu började nerverna komma ordentligt, nu var det dax. För övrigt i rummet fanns en narkossköterska, en undersköterska två operationssköterskor och en eller två barnmorskor.. Knas vad mycket folk eller :O) Fick sitta på kanten av operationsbordet och kuta så mycket jag klarade med magen i vägen. Magnus stod framför mig och höll i mig, narkossköterskan bredvid och pratade vill jag minnas. Sticket kändes helt klart, men var inte så farligt som jag förväntat mig. Mer eller mindre innan han dragit ut nålen började fötterna känns varma och domna bort. Fick hjälp att lägga mig ner och sen var det full fart. Narkossköterskan började koppla upp mig på maskinerna (jippi, något jag kan fokusera på), jag dukades in i operationstyger och en av operationssköterskorna började tvätta magen, känseln var borta innan hon var klar. Narkosläkaren frågar hur jag känner och vad jag känner. Trodde då att de höll på och typ provtrycka/nypa i magen för jag kände ju att det höll på och trycka (vilket man skall göra och gör hela tiden) men så såg jag upp i operationslampan och insåg att jag där kunde se lite vad som gjordes över magen och de var ju snart inne vid livmodern!! Hoppsan :O)
Kniven sattes i magen 11,06 och 11,10 drogs en mycket upprörd liten pojke ut. Han var på riktigt, han var pigg och allt skulle nog lösa sig nu. Tårar från mig: Ja :O)

Sen följde några timmar på förlossningsrummet, Magnus fick den traditionella matbrickan och jag fick smärtlindring ;O) Sakta men säkert började rörligheten i benen komma tillbaks även om känseln dröjde rätt så länge. Frös gjort jag också så jag fick en värmelampa, precis som våra patienter :O) Theodore amade lite en gång men sov mest. Han vägdes (3620gram), huvudomfång mätes (36cm) och barnmorskan kollade att gom och rumpa var som det skulle. Någon gång runt 16-17 flyttades vi upp till bb avdelningen.